Första helgen i oktober

Jag har läst ut båda böckerna jag köpte i veckan. De handlade om förhållanden, hjärtesorg, sjukdomar och saker som går sönder. Jag blir väldigt påverkad av böcker, särskilt när de tar slut så nu ligger jag här och undrar varför ingen hör av sig. Önskar att jag var lite olyckligt kär i någon men jag känner ju ingenting. Önskar att Zigge var här, varför är han inte det? 

Idag skulle jag plocka upp alla äpplen som ligger på gräsmattan så jag har tillbringat dagen åt att städa ur skåpen i köket. Har rensat skafferiet och flyttat runt porslinet. Nu är det snart klart. 

Jag skrev ett manusutkast idag också, gjorde research och sen skrev jag. Det kändes bra, nu är vi igång. 

Igår sprang jag, 5 km. Efter halvvägs kände jag någonting i mina lår, de ville ta i mer. Så jag sprang, fortare. Gjorde allt för att det skulle kännas. Jag blev andfådd och oj vad snabbt det gick. 

Bakade kladdkakemuffins på kvällen, det var dumt. Dom var så himla goda och mer kladd än muffins. Har ett gäng i frysen nu. 

Undrar varför ingen hänger i mitt kök, vart är alla människor i mitt liv? Vad gör man om ingen är här? 

Hur mycket sorglig musik kan man lyssna på innan man går sönder? Och hur kan man vara ledsen när man egentligen bara är glad? 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.