Kategori: Träning

Juni

Hej! Våren har gått så fort, nu är det ju snart midsommar! Det har hänt mycket kul i vår, vi har haft besök av Filip, vi har fixat lite i lägenheten och blivit av med den förra (efter lite om och men…). Jag har sålt ulliz! Det tog lite tid och var stressigt men det slutade bra och vi fick lite extra pengar att lägga på renoveringen viket är toppen. Jag har också pratat om rfsu Växjö under Pride-veckan, genomfört en fantastisk barnvagnsmarsch och gått i Pride-paraden.

Jag har också spenderat en vecka i Simlångsdalen med hundarna då jag skrev på min C-uppsats. Ett arbete som tyvärr försvann pga korkade misstag… Vilket ledde till att jag än en gång skjutit upp inlämningen. Jaja. Sen åkte jag och Niklas på rallyx vid norska gränsen, så coolt! Vi åkte med Niklas jobb och visade upp röntgenmaskinen.

Sen bestämde Niklas att vi borde börja träna inför att göra en klassiker eftersom att jag sagt att vi är för stillasittande. Så vi har sprungit och cyklat vilket är superkul!

Och nu är det sommar på riktigt, vi har firat mammas 50-årsdag, tagit årets första dopp och imorgon är det Niklas födelsedag och dags för kompisarnas bröllop. Sommar va!

Göteborgsvarvet 2018

Haha alltså det var inte meningen att se så sur ut på bilden till förra inlägget, känns ju som att jag inte alls är pepp på att inte vara singel längre? Men det är jag!

En annan sak jag är pepp på är träning! Jag och Cornelia har fixat kort på camusgymmet och idag kör vi vårt första pass tillsammans! Cornelia tränar ju ca hela tiden, men bara på gym. Och jag har ju bara gått på gruppass innan, så nu ska hon lära mig gymma och så ska vi ha sällskap på gruppass! Målet är att få lite muskler och kondition så att jag klarar att springa göteborgsvarvet nästa år, är så taggad på att kunna springa igen! Skönt att ha en träningskompis också så att man vet att det verkligen blir av. 

Jäkla knä

Jag förväntade mig att tre månaders vila skulle resultera i att mitt knä skulle klara av att springa lite lätt men det var tydligen dumt av mig. Jag klarade knappt en kilometer innan jag gav upp idén om att knät var bra igen. För det är det uppenbarligen inte. Blir ledsen och arg när jag tänker på det. Jag vill ju så gärna springa? Jag behöver springa! 

Men jag kan inte. Jag vet inte riktigt vad problemet är heller, om det är just löpsteget? Betyder det att jag kan gå på gympa på friskis ändå? Vad kan jag klara för konditionsträning? Jag vet inte. Mitt knä klarar inte av att springa och nu gör det ont när jag går igen. F-N. 

Så. Nu ska det tusan bli bra, och vila fungerade ju uppenbarligen inte. Då är det slut på det. Jag ska testa ett gympapass på friskis, om inte det fungerar får jag kolla på deras andra pass eller gå på gymmet och stärka musklerna runt knät. Och så får jag gå power-walks för att komma igång med konditionsträning. Då får jag i alla fall vara ute i spåret. Sen ska jag försöka mig på yoga igen. Har lagt ut yoga-mattan i vardagsrummet nu så den ligger där permanent så att det blir lättare att komma igång och komma ihåg. 

Och sen får man väl se hur det känns? Jag får väl prova att springa igen om nån månad och se om det går bättre då… Nu har jag i alla fall blivit besviken och det är dags att testa nått annat. Snart blir det bra. 

Tjejmilen

I fredags kramade jag min hund, hängde med min bästis och lillasyster, gick runt i sura, var i stallet och klappade hästar och kaninungar och fikade. Och hängde med resten av familjen såklart. Sen på lördagen small det, jag sprang mitt första 1-milslopp!! (OBS inte sant, sprang ju Lidingö tjejmil förra året?) Tjejmilen närmare bestämt. Jag och mamma tog tåget till Stockholm, gick på mässa och tog oss till starten på Gärdet. Vi har ju sprungit en del lopp i våra dar, mest 5 km men även Göteborgsvarvet på 21 km (känns fortfarande helt sjukt!!). Men nu var det alltså milen, och planen var att jag skulle försöka springa i ett bra tempo hela vägen och ta i genom hela loppet. Och jäklar vad bra det gick! Det var ju på asfalt och väldigt platt och inte så varmt med inslag av duggregn – perfekta förhållanden! Jag hade musik i öronen och kände mig glad och stark. Sprang hela tiden och kände att jag kunde öka utan problem. Vilket resulterade att jag höll ett jämnt tempo hela vägen och inte tappade, skillnaden i tiden per kilometer blev inte ens en minut!! Haha jag vet inte om det betyder nått för er men för mig känns det superbra i alla fall! Jag sprang på 1 h 13 minuter och det är jag som ni kanske märker väldigt nöjd med. Målet nu är att bli snabbare och kunna ta 5 km på <30 minuter (pb 32) och sen milen på ungefär 1 timme. Det är mycket jobb kvar men det ska nog gå! Det långsiktiga målet är ju att kunna ta Göteborgsvarvet på närmare 2 timmar… När vi kommit i mål, fikat och duschat tog vi oss till centralen och åkte till Västerås där pappa mötte oss. Vidare körde vi till Johan & Malin (som är min gudmor). Mamma, pappa och Johan skulle på fest och jag skulle köra. Sen övertalade mamma deras son Adrian att följa med mig till Sura så då kunde Malin också gå på fest. Så jag skjutsade dit dom och tog med mig Adrian hem, vi hämtade upp Julia och så åkte vi och köpte pizza. Adrian är åtta år och ser exakt ut som ungen i sjätte sinnet. Plus att han är så himla rolig. Jag frågade honom vad han skulle göra om han hade jättemycket pengar och då sa han att han skulle köpa en jättelyxigt radhus. Ett radhus. Och det lyxiga skulle vara en trädgård och en jättestor uteplats. Gulliga unge. På kvällen visade han James Bond nere i bion, Molly kollade med honom medan jag och Julia var i stallet en sväng. När vi kom hem bäddade jag åt honom och så såg vi slutet av filmen. Sen var jag helt slut, både i kroppen och huvudet. Jag hämtade hem päronen från festen i stan och sen somnade jag som en stock i min säng. 

Varvet

Vilken grej! Varvet gick hur bra som helst, jag sprang med mamma och vi höll ett bra tempo. Det var perfekt väder också, fint och sol i början och sen mulet och duggregn. Och hur mycket folk som helst! Och en massa musik längst vägen, det var väldigt livat. Vi blev påhejade av Mathias och Anna-Karin, kul! Jag kom i mål på 2 h 51 minuter och det tycker jag är en bra tid på sitt första varv, under 3 timmar! Nästa gång satsar jag på att komma under 2.40… Jo för tänk, 2 mil på asfalt känns faktiskt som min grej! Jag gillar ett platt och hårt underlag och en bana där det finns mycket att se på och mycket folk, och då är ju Göteborgsvarvet perfekt. Så jag hoppas att jag springer mitt andra varv redan nästa år. 

Livets form!

Alltså jag är så jäkla bra den här veckan! Är i livets form verkar det som, och hur kan jag veta det då? Jo för jag har sprungit personligt rekord två gånger! I tisdags på 5 km och idag på 3 km!! Sprang liksom 3 km på 20 minuter?! Målet ju! Nästa mål är att springa 5 km på 30 minuter, just nu är jag på 36, med fyra minuter sakta. Gah det känns så bra! Känner mig faktiskt bra på att springa nu. Så himla skönt. 

Idag var det två veckor sedan vi var och kollade på Julias lilla kanin så idag var det dags att åka till Hallsta  igen och hämta henne! Hon är så himla gullig men glömde att ta kort på henne, igen… Hon var här en stund och Julia hade henne lös, först gick det jättebra sen kröp hon in i ett hörn i köket och försvann! Haha vi blev så himla oroliga men hon hade på nått sätt kommit in i vårat hörnskåp och satt sig på en av hyllorna. Det är ett sånt där skåp som man kan snurra på så när vi väl såg var hon var så var det bara att snurra fram henne! Det var så gulligt. Sen gjorde hon samma sak igen när vi väl fått ut henne så efter det fick hon vara i buren. Sen skjutsade jag hem henne och Julia till stallet. 

Ikväll missade vi styrketräningen så istället så var jag, mamma och Molly ute och sprang fem kilometer. Det gick så jäkla snabbt! Och kändes superskönt, så det kanske går att vila sig i form trots allt. Fast nu får det vara slut på viloveckorna, det är bara lite drygt tre veckor kvar tills vi springer 21 km!! Jag är supertaggad men samtidigt känns det lite läskigt. Men bara jag tar mig runt så är jag nöjd. 

Den magiska milen

Jag och mamma åkte till Björnö imorse och sprang en runda, en mil faktiskt. Den magiska milen! Tredje gången för mig, i mitt liv, lite sjukt ändå? Det var härligt väder och ett härligt spår, dock gick mina skoskav upp men det är sånt man får leva med! Efteråt kom pappa och Micke dit och så åt vi lunch på restaurangen där, mysigt! Jag hann såklart göra bort mig lite men det behöver vi ju inte prata mer om. Sen körde jag hem, tog ut hunden och packade. Och mamma tog fram en massa barnmöbler och så packade vi in allt i bilen, sen hämtade jag Evelina och körde till Göteborg. Och här är jag nu. Barnmöblerna ska min kusin Klara få imorgon på sin ettårsdag. Kul! Lär bli full rulle imorgon med en massa ungar här. Och mormor kommer, och Mange och Vilma. Ah, så nu måste jag sova så det blir imorgon snart.  

 

Grattis grattis

Jag och mamma var ute och sprang idag på förmiddagen. Vi körde korta snabba intervaller, 20 sekunder snabbt och 20 sekunder vila 15 gånger. Det är kul när man får en chans att springa och ta i riktigt och det är skönt att det går fort, passet är snabbt över och då har man ändå tagit ut sig någorlunda. Vi sprang på elljusspåret för att få mjukt underlag och när intervallerna var avklarade så tränade vi lite på tekniken i upp- och nedförsbacke. Sen var vi klara! Nu ska vi vila resten av dagen och imorgon, men sen på fredag ska vi springa milen på Björnö. Hoppas bara att det inte blir regn! 

Utöver träningen så har jag pluggat tyska idag, vi har muntligt framförande idag plus att vi ska kunna alla glosor vi har haft hittills. Vilket jag nyss räknade ut är drygt 600 ord och fraser. Så att… Haha men det mesta är lätt och man använder ju alla ord på lektionerna så det kanske är 60 ord som jag inte är helt 100 på med stavning/hur de böjs/genus å allt sånt. Men det är bara att träna. Har också pratat med Victor idag! Eller ja, vi började prata igår och sen har vi bara fortsatt. Det var jag som tog kontakten för jag hade inte hört nått på länge och nu håller vi på att “catcha up”. Det är skönt att känna att man fortfarande känner varandra även om man inte träffas så ofta. Någon annan som jag har pratat med idag, i alla fall lite, är Jonatan! Han fyller år idag så jag passade på att gratta honom. Så konstigt att tänka på att jag inte gjorde det förra året, eftersom att vi inte pratade med varandra då. Så skönt att det är över. Han fyller 21 idag. Alltså va. Folk blir äldre så fort! Pratade med Julia igår och insåg att jag blir 25 år 2020, och det är bara 4 år kvar?!? Så konstigt att tänka på. Dock så var det inte alls länge sen någon frågade hur gammal jag är och gissade på 15 så att… Haha det är jag och Julia som inte har åldrats sen högstadiet! Åt ju krumelurpiller när jag var liten så det kanske är effekten efter det som gör att jag ser så liten ut? Tänk snart tror väl folk att jag och Molly är lika gamla…! Aja man får väl hoppas på att man kommer se fem år yngre ut än ens egentliga ålder hela livet. I alla fall, grattis Jonatan!!