Idag hittade Zigge ett gammalt fågelben i trädgården som han tyckte var mumsigt, vilket resulterade i att jag fick stoppa fingrarna i hans mun och plocka ut slemmiga fågelbitar. Ofräscht. Tänkte att jag skulle ersätta det halvruttna benet med ett bättre så köpte ett tuggben på Ica. Men nu är Zigge så ledsen så ledsen för han vet inte vad han ska göra av benet. Hann är kass på att gömma det och varje gång jag får syn på det måste han gömma om det. Hittills har han gömt det bakom tvn, framför min säng och på mattan under soffbordet. Han vet att han inte är så duktig heller så han går runt och gnäller och vill att jag ska hjälpa honom, men samtidigt får jag ju inte veta vart benet ligger så stackarn är fast i en paradox. Han tog ut sina aggressioner på kopplet under kvällsrundan, det är sällan han skäller så mycket som han gjorde då och så skulle han hänga i kopplet halva promenaden… det är hårt för en stackars Ziggehund. 